Välkommen Hem

Nu ska jag berätta om säkerheten på Sveriges flyplatser. Vi åkte från La Guardia på torsdag eftermiddag. Hade några pounds övervikt med det klarade vi oss undan med. Bytte plan i Philadelphia och där handlade vi med oss två Smirnoff flaskor. Förutseende som vi var bad vi dem att plombera flaskorna, vilket de gjorde genom att häfta ihop papperspåsen. När vi kommer till Arlanda får vi veta att vi har 18 kilo övervikt var. På något konstigt sätt har BFs väska blivit 4 kilo tyngre på vägen mellan USA och Sverige. Vi gör allt vi kan för att slippa betala, men får veta att ”vad tror ni, det är så här SAS får in pengar”. Tillslut tappar jag tålamodet och talar om för gubben bakom disken vad jag tycker om SAS ”service”, varpå han ler ett överlägset leende och säger ”om ni hade haft en annan attityd kanske det hade gått”. Mmm. Eller djupare urringning kanske. Tillslut ger vi upp och betalar (40 kr/kilo). Men det slutar inte här. Nä. För när vi ska gå genom säkerhetskontrollen och lastar upp vår ”plomberade” påse med Smirnoff säger den bittra (kan man vara annat än bitter när man egentligen vill vara polis men hamnar i tullkontrollen på Arlanda?) säkerhetsvakten
”vad är det HÄR?” och pekar på var påse.
”Sprit”, säger jag. Jag är trött, jettlaggad, hungrig och jävligt pissed på allt vad flygplatser och säkerhetskontroller heter.
”Det här får ni ju inte ha med er på planet” säger han. ”Det är ju inte plomberat”.
”Johodå, det är det visst, säger jag. I taxfreen i Philadelphia”. Jesus Christ.
”såna här påsar har de inte på taxfreen i Philadelhipa” Säger han misstänksamt och i hans fantasi ser han säkert redan hans bild på förstasidan i DN under rubriken ”Terroristliga fångad i tullen på Arlanda”. Jag kan förstå att det är tråkigt att fastna som tullvakt när man egentligen vill vara ute och jaga bovar hela dagarna. Men nån jävla måtta får det väl vara.
”Nähe, säger jag. Men nu fick vi i alla fall en sån här påse. Vad tycker du att vi ska göra då?”.
Vi får veta att vi endera måste hälla ut spriten eller checka in den med vårt bagage. Som vi redan har tjafsat om i en timme. Vi var alltså tvungna att gå tillbaka till den serviceinriktade mannen i SAS disken och säga kan du vara så snäll och hämta våra väskor för vi behöver lägga till några kilon till vår övervikt. Vilket skämt. Men eftersom våra väskor redan gått iväg tvingas jag checka in min handväska med spriten i. När jag ber om en sopsäck att linda in väskan i blir jag räckt en påse och ”det blir 40 kr tack”. Jag ger kvinnan min allra uppgivnaste blick. De kan väl inte på allvar mena att jag ska betala 40 kr för en SOPSÄCK? Johodå. När vi kommer tillbaka till säkerhetskontrollen säger vakten till BF,med sockersöt röst och ett hånflin på läpparna, ”vad är det för fel? Har du haft en dålig dag?” BF ger honom en mördande blick. Tur för honom att det inte var mig han pratade med, då hade han inte lett så länge till.
Är så less på all låssassäkerhet så jag vill bara spy. För vad tror dom? Hur stor är sannolikheten att det kommer en terrorist som tänkt bomba 12.10 stockholm-umeå planet men hjälp av en obruten Smirnoff orange flaska? Tydligen överhängande.

Välkommen hem, liksom.