Godisnarkoman

Det funkar sådär med mitt godisuppehåll. Jag insåg ju ganska snabbt att det aldrig skulle hålla att inte äta godis över huvud taget. Man är klok om man inser sina egna begränsningar liksom. Så jag ändrade till att jag inte får köpa godis. Vilket innebär att ajg får äta godis om jag blir bjuden. Det gick faktiskt över förväntan i början. Sen insåg jag att anledningen till att det gick så bra var för att ajg istället börjat dricka vansinnigt massa coca cola. Eller, det var när vi var på hälsodagen på universitetet i veckan jag insåg det. Perfekt, tänkte jag. Det brukar alltid finnas massa gratisgodis när det är mässor. När vi kom dit insåg jag dock innebörden av ”hälsodag”.
A: sara här finns nog inte så mycket godis att hämta
Nä. Däremot hade de ett bord där de radat upp olika saker som blåbärssoppa, choklad och coca cola och skålar bredvid som visade hur många sockerbitar det var i (som i du är vad du äter ni vet). Det var när jag såg jätteberget med sockerbitar bredvid coca colan som jag insåg att jag ersatt mitt godisberoede med colaberoende och alltså fortfarande hade samma höga sockerintag. Inte bra. Alls. Så nu får jag inte dricka coca cola heller. Genast blev det mycket svårare. Jag har insett nu att jag knarkar verkligen socker. På riktigt. Hej jag heter Sara och jag är godisoholic. Helt plötsligt har jag fått en helt annan förståelse för alkisar och knarkare. Jag har även insett hur uppfinningsrik man blir när man har ett begär. Jag har hört att vissa alkisar som får matkuponger bara handlar massa läsk i pet flaskor för pengarna sen pantar de flaskorna och köper sprit för panten. I veckan kom jag på mig själv med att ge pengar till andra som sen kunde köpa godis och bjuda mig på. Tekniskt sett har jag inte brutit mitt godislöfte då. Nä. Fy vad jag är patetisk och odisciplinerad. Skärpning.